Användarbetyg:  / 0
DåligtBra 
Träffar: 3577
Skriv ut

Eftersom jag 2012 fick förmånen att renovera ett stort antal ljuskronor till Masthuggskyrkan väckte mitt intresse för själva byggnaden och allt där omkring. En nyinköpt bok på loppis gav ett helt kapitel till kyrkan, byggnaden och dess tillkomst. Här återger jag en del av innehållet i boken om Göteborg och Masthuggskyrkan.

MASTHUGGSKYRKAN

En arkitekturhistorisk studie av Gunnar Dahlström

”Den gamla svenska tegelarkitekturens ärliga och märgfyllda formspråk har lika väl som det kärva språket på allmogens läppar visat sig både böjligt och bildbart nog, blott de som använt det haft något på hjärtat.”

Sigfrid Ericson 1910

Få av Göteborgs byggnader är mer kända än Masthuggskyrkan. I vinjetter och liknande, där staden skall symboliseras, ingår denna kyrkas karaktäristiska profil som en nära nog självklar del. Masthuggskyrkan kan alltså utgöra ett exempel, så gott som något, på hur ett självständigt byggnadsverk på ett värdefullt sätt kan bidra till en stads ”personlighet”. Ett prov på hur kyrkan så kan uppfattas utgör följande i sin anda intressanta mening, hämtad ur en artikel från 1966: ”Masthuggskyrkan är en av de mest ur Göteborgska byggnaderna.”

Om man granskar översiktsverk, som behandlar 1900-talets arkitektur i Sverige, träffar man ganska snart på arkitekten Sigfrid Ericson och då vanligen såsom skapare av Masthuggskyrkan. I det stora, internationellt inriktade representationsverket ”Swedish architecture of the twentieth century”, är exempelvis denna kyrka väl presenterad. Exemplen kan mångfaldigas, men detta kan vara belysande nog. Masthuggskyrkan har erhållit en given plats i svensk konsthistoria och dess arkitekt har bl. a. därmed inrangerats såsom en icke oväsentlig konstnärsgestalt under 1900-talet en arkitekt som tillhörde en generation som banade nya vägar i svensk arkitektur, om än inte i allra första ledet.

Sigfrid Ericsons insats och vad som betraktas såsom hans mest centrala verk, Masthuggskyrkan, har inte blivit föremål för något försök till en grundligare beskrivning eller analys. Däremot har många av arkitektens samtida och deras verk blivit ämnen för omfattande arkitekturhistoriska monografier. Sixten Strömbom skriver: ”Sigfrid Ericson är en alltför betydande arkitekt för att få falla i glömska efter ett halvsekel.

Annons

Möbler från Svenssons i Lammhult

Annons

Design och inredning från Lagerhaus