Nytt i Galleriet

Smide

Ingen reparation av Tom Dixon lampa - 5.0 out of 5 based on 1 vote
Användarbetyg:  / 1
Träffar: 1516
Skriv ut

Ibland kommer det in vackra designade föremål i olika typer av metall. Tom Dixon är en Brittisk designer som gör mycket lampor och annan inredning för hemmet. Ofta är det ”natur” material som koppar och mässing. Denna ”kublampa” från Tom Dixon, Etch Shade, råkade trilla ner i golvet och blev sned och bucklig. Framförallt fick mässingen en massa ”veck” tvärs över plattorna. Det är näst intill omöjligt att räta upp och få bort alla dessa skador. Det uppstår nästan alltid nya icke önskvärda märken i plåten när den skall rättas till. Detta fick bli ett uppdrag som jag inte kunde åta mig utan att meddela kunden detta och då blev det helt enkelt ingen reparation.

phoca thumb l Tom Dixon Lampa 001

Detta kan man läsa om Tom Dixon bl.a ""Tom Dixon grundade företaget 2002 i England och är nyskapande men vill samtidigt återuppliva den brittiska möbelindustrin. Bland inspirationskällorna finns rymdhjälmar, viktorianska ånglok och färgstarka arbetskläder vilket gett en stor bredd. De har också inspirerats av det unika arvet, det individualistiska nyskapandet och den robusta, raka ingenjörskonsten som är så typisk för de brittiska öarna."

 
Strandverket Konsthall Marstrand - 5.0 out of 5 based on 1 vote
Användarbetyg:  / 1
Träffar: 1808
Skriv ut

Vilken trevlig upptäckt!

Dagens promenad skulle ske i vackra Marstrand så jag styrde färden dit. Vädret verkade lovande och en upplevelse runt Marstrandsön är oftast en uppiggande aktivitet så hör på hösten. Vattnet är kallt och träden skiftar i olika färger. Efter en tur med färjan var vi över och valde att ta söderut och vandra ön "clockwise". Det första man stöter på är en del fritidsfiskare som gör iordning sina hummertinor för att senare kunna lägga dessa på sina hemliga platser. Säkert vittjas de på stor hummer under morgondagen. Första byggnaden som sedan dyker upp är Strandverket. Där har det genom åren förkommit olika aktiveter och arrangemang. Senast såg jag en militärhistorisk utställning där och event med dryckesinslag och dans har också förekommit.

Nu verkade scenen ha ändrat sig och ett antal skulpturer utanför väckte intresset? Vad pågick här nu då? Det var läge att gå in och kika efter. Inne på gården såg jag direkt ett spännande konstverk i stål, corténstål närmare bestämt! Detta stål har speciella egenskaper och det jag och många andra gillar med stålet är dess förmåga att bilda ett vackert skyddande (?) rostlager på stålet. Vem hade skapat detta verk tro? Bernar Venet, var skulptören som med kolkritor och modeller i stål visade upp vackra former och temat med cirklar var spännande. Modellerna visade sig finnas i originalstorlek i städer som Venedig, Paris, New York och London. Två av hans skulpturer fanns alltså som fast installation på Strandverket konsthalls innergård i Marstrand, fantastiskt! Här på Strandverket Konsthall i Marstrand passade verkligen metallkonsten in som en väldigt stram kontrast till själva Strandverkets arkitektur och miljö. Tegel, valv, gångar och små fönster som bildade öppningar i en historisk befästningsanläggning från svunna tider.

 

phoca thumb l hdr 00033 0

Samtidigt med Bernar Venet och hans stålskulpturer visades fantastisk målarkonst upp av Karin Broos. Fotorealistisk konst som verkligen påminner om andra stora konstnärer. Akrylmålningar och akvareller med en strålande detaljrikedom porträtterade hennes modeller som oftast var släktingar som befann sig i ett skeende. Verkligen en upptäckt alltså.
Vilken inspirationsdag det blev alltså! Sol, hav, natur, arkitektur och konst på högsta nivå. Tack för det Strandverket Konsthall och Marstrand!

Jag hade bara mobilen med mig men tog några foton med den för att "föreviga" utflykten
Utställningen med Bernar Venet och Karin Roos pågår tyvärr bara en vecka till men gör gärna ett besök på Strandverket Konsthall och upplev skulpturer i metallkonst och målningar av yppersta kvalitet i en fantastisk byggnad och miljö.

 

Så här beskriver Strandverket Bernar " Bernar Venet är en av vår tids främsta skulptörer. För den skulpturintresserade är fransmannen Venet mest känd för sina gigantiska installationer på Versailles 2011, då han, som blott fjärde skulptör i världen efter Jeff Koons, Xavier Veilhan och Takashi Murakami fick inta denna historiska slottsmiljö utanför Paris."

 

Se mer bilder i galleriet klicka här


Andra utställningar på Strandverket Konsthall kan du läsa om på hemsidan.

 
Tenn - 5.0 out of 5 based on 1 vote
Användarbetyg:  / 1
Träffar: 1832
Skriv ut

Tenn är ett silvervitt metalliskt grundämne med beteckningen Sn (latin: stannum). Den här smidiga silvervita metallen oxiderar inte med syre vilket gör att den används för att skydda andra metaller mot korrosion med en tennbeläggning. Tenn är en av de metaller som är kända av människan sedan antiken, då det mjuka tennet hade stor betydelse med den även mjuka kopparn, då de tillsammans bildar den hårda legeringen brons. Tenn utvinns framförallt ur mineralet tennsten (kassiterit). kan valsas ut till, s.k. stanniol (efter latinets stannum = tenn) . Tenn ingår i många typer av legeringar, t.ex. brons. Metalliskt tenn kan vid temperatur under 13°C ombildas till pulverformigt tenn, så kallad tennpest. Tennpesten kan hindras genom att tenn legeras med några tiondels procent antimon, bly eller vismut.

Tenn ingår i många legeringar, varav här endast nämns de i vilka tenn är huvudbeståndsdel (de övriga, t. ex. brons, nämns under huvudmetallen). Tennlagermetaller (vitmetall , babbitt ) innehåller förutom tenn 7-20% antimon och några procent koppar. På senare tid har man i stor utsträckning bytt ut tenn mot bly (blylagermetall).
Till hushålls- och prydnadsföremål av tenn används förr tenn-blylegeringar (hit hör även engelsk "pewter"). Högre glans och ogiftighet får man genom legering av tenn med 4-8% antimon och ca 2% koppar (britanniametall). Tenn för tuber och folie (stanniol) har numera nästan helt ersatts med aluminium. Planglas tillverkas nu alltmer genom att glassmälta hälls ut på en stor yta av smält tenn.

Omvandlingstabell tenn

Omvandlingstabell-tenn

 
Användarbetyg:  / 0
Träffar: 3419
Skriv ut

Eftersom jag 2012 fick förmånen att renovera ett stort antal ljuskronor till Masthuggskyrkan väckte mitt intresse för själva byggnaden och allt där omkring. En nyinköpt bok på loppis gav ett helt kapitel till kyrkan, byggnaden och dess tillkomst. Här återger jag en del av innehållet i boken om Göteborg och Masthuggskyrkan.

MASTHUGGSKYRKAN

En arkitekturhistorisk studie av Gunnar Dahlström

”Den gamla svenska tegelarkitekturens ärliga och märgfyllda formspråk har lika väl som det kärva språket på allmogens läppar visat sig både böjligt och bildbart nog, blott de som använt det haft något på hjärtat.”

Sigfrid Ericson 1910

Få av Göteborgs byggnader är mer kända än Masthuggskyrkan. I vinjetter och liknande, där staden skall symboliseras, ingår denna kyrkas karaktäristiska profil som en nära nog självklar del. Masthuggskyrkan kan alltså utgöra ett exempel, så gott som något, på hur ett självständigt byggnadsverk på ett värdefullt sätt kan bidra till en stads ”personlighet”. Ett prov på hur kyrkan så kan uppfattas utgör följande i sin anda intressanta mening, hämtad ur en artikel från 1966: ”Masthuggskyrkan är en av de mest ur Göteborgska byggnaderna.”

Om man granskar översiktsverk, som behandlar 1900-talets arkitektur i Sverige, träffar man ganska snart på arkitekten Sigfrid Ericson och då vanligen såsom skapare av Masthuggskyrkan. I det stora, internationellt inriktade representationsverket ”Swedish architecture of the twentieth century”, är exempelvis denna kyrka väl presenterad. Exemplen kan mångfaldigas, men detta kan vara belysande nog. Masthuggskyrkan har erhållit en given plats i svensk konsthistoria och dess arkitekt har bl. a. därmed inrangerats såsom en icke oväsentlig konstnärsgestalt under 1900-talet en arkitekt som tillhörde en generation som banade nya vägar i svensk arkitektur, om än inte i allra första ledet.

Sigfrid Ericsons insats och vad som betraktas såsom hans mest centrala verk, Masthuggskyrkan, har inte blivit föremål för något försök till en grundligare beskrivning eller analys. Däremot har många av arkitektens samtida och deras verk blivit ämnen för omfattande arkitekturhistoriska monografier. Sixten Strömbom skriver: ”Sigfrid Ericson är en alltför betydande arkitekt för att få falla i glömska efter ett halvsekel.


 

Tidens konstnärliga syn

Det estetiska idékomplex, som utgjorde Sigfrid Ericsons konstnärliga bakgrund, har kommit att få benämningen nationalromantik. Man brukar betrakta Ragnar Östberg och Carl Westman såsom riktningens båda första och främsta företrädare på arkitekturens områden Gregor Paulsson har givit ett i detta sammanhang intressant uttryck härför, när han säger att de tre (den tredje är Lars Israel Wahlman) ledande arkitekterna kom ”att i tidens fullbordan bygga var sitt stora monumentalbygge, Stadshuset, Rådhuset och Engelbrektskyrkan, och i Göteborg byggde deras själsfrände Sigfrid Ericson Masthuggskyrkan, kanske den genuinast nationalromantiska av våra landsmonumentalbyggnader”)

Den med industrialismen följande inflyttningen till städer hade vid 1900-talets början fortskridit så långt, att många av dessa därmed också fått större behov av relativt stora byggnader för offentliga funktioner och av representationsverk. Detta torde vara en del av bakgrunden till nationalroman tikens mest uppmärksammade arbetsområde: rådhus, stadshus, kyrkor och liknande. Till bilden hör också ett stort intresse hos de ledande arkitekterna för ”arkitekturens mindre uppgifter”, villor arbetarbostäder o. s. v. liksom för konsthantverket.

 

Man har till och med hävdat att denna senare sida av arkitekternas verksamhet vid denna tid skulle vara den väsentligaste. Teoribildningen kring perioden är inte av svenskt ursprung utan närmast engelsk med John Ruskin och William Morris som ledande förkunnare. Ett av de viktigaste dragen innebar ett hävdande av det nationella och självständiga och det torde vara tillämpningen härav som utgör bakgrunden till att ”för första gången i vår historia fick den svenska byggnadskonsten en givande roll och inte endast, som tidigare, en tagande”.

 

Underlaget för den starka ställning nationalromantiken får måste sökas i det förhållandet, att den som arkitekturuttryck framkom ur bestämda underliggande teorier och grundligt genomtänkta uppfattningar, i högre grad än att vara ett ytligt upptagande av rena form- och dekorationssätt. Detta gäller naturligtvis endast konstnärsprestationer i första ledet. Snart fanns det de som endast såg riktningen som stil och arbetade därefter. ”För talanger och genomsnittskonstnärer var stilen ytterligt svårtil1ämpad.

 

Det är också symptomatiskt, att nationalromantiken, med en ny klarhet som mål, söker sig till kategorier, som dels ligger före denna utveckling, särskilt till vasatiden och medeltiden, dels vid sidan om den: till ”det kärva språket på allmogens läppar”. Dessa val beror inte i första hand på att man önskar direkta förebilder utan snarare på att man här tyckte sig finna något som rimmade med den ideella uppfattningen och kravet på en elementär och mer ursprunglig formbildning, som härtill ansågs vara svensk, och det var just något man ansåg betecknande för tiden ifråga och för allmogekonsten.

 

Idémässigt är alltså denna målsättning mot primärt och förutsättningslöst skapande nära sluten till och säkert beroende av jugendrörelsens strävanden till en ren, förutsättningslös arkitektur, även om denna snabbt i sintillämpning blev linjär schablonmässighet i många stycken. Man kan alltså se nationalromantiken i ett helhetskomplex med detta gemensamma drag: bort från 1800-talets eklektiska stilanda. Det finns ytterligare en aspekt, som framförts av August Hahr, nämligen att nationalromantiken var en reaktion också mot det drag hos jugendrörelsen även om detta långtifrån gällde hela denna - som utmärktes av ”ett böljemjukt ringlande kring en konstruktiv kärna”.

 

Det heter: ”Möjligen bidrog motviljan mot denna förfuskade stil att hos oss väcka intresse för vasatidens enkelt kärva, sakliga byggnadskonst, hos vilken dekorationen blott är, som det sagts, ett på den grova dräkten fästat ädelt smycke.”

 

På detta sätt uppstår frågan om frigörelsens och reaktionens mönster, där sanningen bör sökas i en mellanväg. Många har påpekat det inadekvata i termen nationalromantik med rätta om man ser det som en definition. Om man vill framhålla dess relation till nationell självkänsla och nationella förebilder och man sedan anser att denna relation är ett utslag av, eller präglad av, romantik är termen naturligtvis fullt användbar; och det ligger givetvis också mycket häri. Men man måste komma ihåg, att detta endast är en del av riktningens innebörd. Den djupare relationen till byggnadselementen och funktionen, som var tidens, skulle, som det framhållits, kunna motivera en term som nationalrealism såsom mer relevant.

 

Det är givet att alla konsthistoriska periodnamn har sina brister, om man ser dem som definitioner. Nationalromantik har i denna uppsats betraktats som ett arbetsnamn.


 

Ny församling ny kyrka

Masthuggets församling tillkom officiellt på nyåret 1908. Redan 1906 hade kyrkofullmäktige beslutat, att en ny, fritt liggande kyrka skulle upp föras till den blivande församlingen.

Bakgrunden till kyrkans tillkomst är alltså på intet sätt märklig. Ett försök att förklara dess tillkomst med en social omständighet skymtar i ett citat: ”Kyrkan byggdes för att ge fria bänk rum åt Masthuggets fattige.”

 

masthuggskyrkan 001

 

Perspektivskisserna till de fyra tävlingsförslagen 1908, avrítade av en tecknare i GHT den 7/10 1939. "15/2” - Sigfrid Ericson, ”På toppen” -Yngve Rasmussen, ”Fäste” Tengbom-Torulf och ”Typ” -- Eugen Thorburn.

 

 

 

 

 

 
Annons

Möbler från Svenssons i Lammhult

Annons

Design och inredning från Lagerhaus

Sociala kanaler