Enda sedan den grekisk demokratin och antikens ideal från 400-talet f.Kr har Västerlandet påverkats av dessa ideal, framförallt dess formspråk. Grundformerna för många föremål kom ofta från ännu äldre kulturer, till exempel från gamla Egypten för 3 – 4 000 år sedan, men under antiken fick många av våra vanliga föremål sin yttre utformning som vi är vana vid än i dag. Inom arkitekturen och i stilhistorien kan man efter antiken följa hur varje senare stil genom århundradena förhållit sig till – för eller emot – de antika, s.k. klassiska idealen.
1. Barocken 1650–1720
Barocken är den epok eller stilriktning som främst inom konsten (måleri, skulptur, litteratur, arkitektur, musik etc.) var dominerande i Europa från slutet av 1500-talet och in på 1700-talet. Sin höjdpunkt nådde stilen under 1600-talet. Stilen kännetecknas av en särpräglad dramatik och storvulenhet i formen när det gäller bildkonst och arkitektur. Barocken delas vanligtvis in i ungbarock, högbarock och senbarock.
Det svenska konsthantverket var till stor del influerat av det tyska och holländska med tunga, kraftfulla möbler av gedigna träslag. Ordet barock härstammar från portugisiskans barroco som betyder ”oregelbunden pärla”. Termen började användas först när tidsperioden var över och då med innebörden ”överdriven” och ”egendomlig”.
Kännetecken:
- Tunga, kraftfulla möbler
- Gedigna träslag
- Storvulet och exotiskt
2. Senbarock 1720–1750
Senbarocken kallas ofta Frihetstiden eller Fredrik I:s tid i Sverige. Barockens tunga prakt fick ge vika för sparsamt dekorerade och slanka möbler med en elegantare karaktär. Idealet var den holländska och engelska stilen. Golvuret, byrån samt olika slags skrivmöbler blev på modet. På 1730-talet grundades Svenska ostindiska kompaniet vilket påverkade hela stilidealet genom handeln med Kina.
Barocken har under perioden 1700–1900 betraktats på många sätt och ofta mycket nedsättande. Under början av 1800-talet ansågs barocken vara synonymt med fult (därav ordet barock), för att under andra delen av samma århundrade hyllas för den fantastiska litteraturen, musiken och konsten (nybarocken).
Kännetecken:
- Lättare än barocken
- Alrot på modet
- Golvuret en nyhet
3. Rokoko 1750–1775
Rokokostilen bygger vidare på de kinesiska stildrag som blivit påfallande under senbarocken men förhåller sig ännu friare till antika ideal och har en fullt utvecklad asymmetri som aldrig förekommer i senbarocken eller régencen. Genom en intensiv import av konst och konsthantverk från Frankrike blev rokokon tidigt etablerad i Sverige. Trots det utvecklades en självständig stil med typiskt svenska särdrag av mycket hög kvalitet. Inspirationen till mönster och dekor kom från naturen och möblerna målades i ljusa färger. Rokokon vidareutvecklade barockens stildrag, men med framträdande inslag av asymmetri – raka linjer var bannlysta. Ordet rokoko kommer från franskans rocaille, en klippformation eller asymmetriskt ornament som utgör kärnan i rokokons mönsterbalk.
Kännetecken:
- Behagfull och bekväm stil
- Asymetrisk dekor med mjuka former
- Musslan, snäckan, rosen och rocaillen typiska dekorelement.
4. Gustavianskt 1775–1790
Gustaviansk stil kallas den ledande stilen inom svensk arkitektur, inredning och konsthantverk under den gustavianska tiden. Gustaviansk stil är egentligen två på vandra följande, ganska närbesläktade stilar. Den äldre höggustavianska stilen är en svensk variant på den franska louis seize-stilen och bär vissa kvardröjande drag av rokoko.
Under Gustav III:s regeringstid upplever Sverige en storhetstid inom konst och kultur. Trots starka influenser från Frankrike skapas den gustavianska stilen med klara nationella drag. Till grund ligger intresset för antiken och utgrävningarna i Pomeji och Herculaneum. Elegansen och den höga kvaliteten dröjer sig kvar från rokokon, men i stället för en mjuk linjeföring och asymmetriska former eftersträvas symmetri, raka linjer och enkelhet.
Kännetecken:
- Symmetriskt formspråk
- Raka former
- Intarsiadekor och ljus färgskala på modet
5. Sengustavianskt 1790–1810
Gustav III:s död 1792 och de politiska omvälvningarna i Europa ställde större krav på anspråkslöshet och efter engelska förebilder framträdde allt tydligare en opretentiös nyklassicism. Den sengustavianska stilen andas både enkelhet och stramhet. Släta mahognymöbler utan intarsiadekor var på modet och träets naturliga ådring tilläts komma fram.
Kännetecken:
- Mahognyfanerade möbler
- Mässingslister och kannelyrer
- Bakåtböjda stolsben hos det bakre benparet
6. Karl Johan 1810–1840
I Sverige används ofta stilbegreppet Karl Johanstil synonymt med svenskt empir. Begreppet kommer efter Sveriges dåvarande kung Karl XIV Johan (kronprins- och regenttid 1810–1844). De första stegen mot en förenkling av nyklassicismen, en nedtoning av färgskalan och införandet av mahogny och mässingslister, gör sitt inträde redan på 1790-talet, men brukar i Sverige klassas som en del av den sengustavianska stilen.
När den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte äntrade svensk mark tog han med sig mer än en ny kungaätt, nämligen Napoelons stilideal, den kejserliga empiren. Inspiration till denna hämtades från antiken med förebilder från de grekiska, etruskiska och romerska väldena liksom Egypten.
Kännetecken:
- Den andra bronsåldern, förgyllda bronser
- Dekor av djur – lejontassar, delfiner, örnar, svanar, gripar och sfinxer, samt krigiska emblem – sköldar, lansar och fascesstavar
- Stora möbelgrupper
7. Nystilar 1840–1900
Nystilar är den gemensamma benämningen för 1800-talets imitationsstilar som bygger på former och dekorelement från äldre stilepoker. Den industriella utvecklingen innebar masstillverning av både möbler och föremål; aldrig tidigare hade utbudet varit så stort. Nygotiken är den äldsta av nystilarna, medan nyrokokon var den mest älskade. Stilarna avlöste varandra och i slutet av perioden framträdde tapetserarstilen med rikliga mängder textilier och helstoppade möbler.
Kännetecken:
- Industrialismens genombrott, fler får råd
- Möblerade hem med mycket textilier
- Stora uppsättningar av till exempel serviser
Världen förändrades snabbt och dramatiskt inom flera områden på 1900-talet – etniskt, politiskt, tekniskt och socialt. Runt sekelskiftet 1900 ville man befria sig från 1800-talets stilimitationer och skapa något helt nytt och inovativt. Flera olika strömningar kunde urskiljas bl.a. jugendstilen och inte minst modernismen. Mycket av det som skrivs om 1900-talets arkitektur och formgivning handlar just om modernismen eller funktionalismen. Industrialismen och de tekniska möjligheterna till massproduktion var en förutsättning för modernismen. Under senare delen av 1900-talet kom en reaktion mot modernismen och i fortsättningen förhåller vi oss kanske inte till antika och klassicistiska ideal utan beskriver stilhistorien för eller emot modernismen.
Källor: Wikipedia, Antikskolan och SO rummet
Lämna ett svar